Hampa som byggmaterial

Hampa kan användas som byggmaterial på flera sätt. Hampans fibrer som sitter i barken på hampans stjälk utvinns genom att röta hampan och sedan separera fibrerna från vedämnet som finns i stjälkens kärna. I typiska svenska trähus kan hampans fibrer användas som isolering i mellanbjälklag, som fönsterdrev och som stegdämpning. Hampfibrer tål väta och temperaturer upp till 120 °C utan att försvagas. Tack vare mikroskopiska porer i hampans fibrer som ger bra isoleringsvärde, naturlig fuktreglering och hög buffertkapacitet, dvs. att isoleringen inte kyls ner eller värms upp snabbt, får hus isolerade med hampa ett jämnt och behagligt inomhusklimat.

Vedämnet, även kallat skävor, är en mycket användbar produkt som som finns i stjälkens kärna. Ca 66 % av hampans torrsubstans är skävor. Skävorna kan bland annat användas i ett intressant byggmaterial som kallas “hempcrete”, på svenska hampkalk eller hampabetong, i vilket man använder kalk som bindemedel. När man bygger med hampkalk gjuter man golv, väggar och tak runt en trästomme i ett enda skikt och får då en okomplicerad och tålig monolitisk konstruktion som är isolering och vägg i ett. Materialet reglerar fukt och temperatur naturligt, är isolerande och samtidigt helt vindtätt. Hampkalk är även mycket brandsäkert.

Miljö- och klimatfördelar

Hampa odlas industriellt utan besprutningsmedel och kemikalier används inte i förädlingsprocessen. Växten lagrar så mycket koldioxid (CO2) under växtfasen att isolering av hampa är CO2-positiv trots energin som går åt under förädling och tillverkning. I en kubikmeter hampfibrer lagras ca 75 kg CO2 under växtperioden. Vid skörd och industriell bearbetning går det bort ca 13 kg CO2 och ytterligare ca 24 kg CO2 åtgår under framställningen av isoleringsskivor. Ungefär 38 kg lagrad CO2 finns kvar i den färdliga isoleringen. Att isolera med hampa hjälper därmed till att motverka skadliga klimatförändringar!

Energieffektivitet

Hampa bidrar till ett energieffektivt hus. Hampaisolering och hampkalk har olika termiska egenskaper som gör att de blir effektiva i en konstruktion:

Relativt låg värmeledningsförmåga (mätt i lambda λ)
Termisk massa lagrar värme väl
Materialen har hög termisk tröghet.

Hälsosam miljö

Det finns stora hälsofördelar både för den som bygger och den som bor i ett hus isolerat med hampa.

Fibrer som lösgörs när man arbetar med hampa innehåller inte vassa små mikrofibrer som kan fastna i lungorna och potentiellt orsaka hälsoproblem.

Både fibrer och skävor har egenskapen att de kan “andas” i konstruktionen. “Andningen” består i att materialet både kan absorbera och utsöndra fukt. Detta hjälper till att hålla luftfuktigheten inne i ditt hus jämn på ett helt naturligt sätt. En jämn luftfuktighet hjälper till att bevara runtliggande material och motverkar att bakterier frodas i inomhusklimatet.

Hampfibrer är resistenta mot mögel och oattraktiva för skadedjur. I hampkalk skyddar kalken skävorna mot skadedjur, dock behövs puts eller panel på utsidan av huset som skydd från direktkontakt med vatten.

Brandsäkerhet

Hampfibrer har en hög antändningstemperatur på 160 °C. I brandtester gjorda för hampprodukter på SP i Grästorp exponerades naturliga hampfibrer ör en eldsflamma i 15 sekunder. Materialet tog eld efter 4 sekunder, men när lågan togs bort slocknade elden. Informella brandtester har också gjorts på hampkalk med blåslampa där flamman låg direkt på hampkalken i ca 10 minuter. När lågan slocknade hade den endast bränt ett ca 5 cm stort hål i ytan av materialet. Ingen annan del påverkades.

Hus av naturliga material är säkrare ur brandsäkerhetssynpunkt än hus som innehåller plast och metall eftersom brandrök från naturliga material inte utsöndrar giftiga kemikalier samt ger längre tid att evakuera byggnaden innan den rämnar. Hampisolering är flamskyddad med soda (natriumbikarbonat) vilket ej avsöndrar farliga gifter vid brand.

Fler applikationer för hampa inom byggnation

Isoleringsskivor: Isoleringsskivor av hampfibrer liknar i form och storlek mineralull eller glasull. Därför passar produkten in lätt i den byggprocess som är vanlig idag, när man isolerar i fack. Isoleringsskivorna är lätthanterliga och de flesta vet hur de ska installeras, med undantag för att de är annorlunda att skära och borra igenom, samt att konstruktionen ska vara diffusionsöppen för att hampan ska kunna ta hand om fukt och skapa en bekväm atmosfär inomhus.

Lösullsisolering: Ull gjord av hampfibrer som används till isolering är förhållandevis resurssnålt att ta fram och innehåller inga hälsofarliga substanser eller damm med mikrofibrer.

Använd långa fibrer till att isolera hus med regelstomme. Fibrerna packas enkelt för hand bakom horisontell läkt. Använd diffusionsöppet membran eller en andningsbar skiva som Pavatex Isolair mot fasaden. Var som alltid noga med att göra konstruktionen vindtät utifrån.

Korta fibrer blåses in i tak och golvbjälklag med en liten lösullsspruta som finns att hyra i bygghandeln. För storskaliga byggen finns ännu inget effektivt system utvecklat, men med god framförhållning gentemot producenterna kan fibrer beredas för att fungera med industriell utrustning och levereras i storsäck eller bal.

Lerbygge: När du lerklinar kan de långa fibrerna användas på samma sätt som fårull vid skarvar och materialmöten; massera in dem i leran på väggen och applicera sista lerputsen ovanpå. En isolerande puts för innerväggar som tätar, isolerar och buffrar värme på samma gång kan skapas med en lerblandning, skävor (vedämne) och en del korta hampafibrer.

Tätning: Långa fibrer kan användas vid tätning och för att dreva runt fönster och dörrar eller i skarvar mellan materialmöten. Blanda fibrerna med lervälling innan du trycker in dem i sprickor och springor om du tätar ett gammalt timmerhus för ett helt vindtätt resultat. Drevremsor av tovade hampfibrer kan användas för snabb och effektiv tätning runt fönster, även inom den moderna byggindustrin.

Golv: För stegdämpning under trägolv finns filt av tovad hampa som låter ditt trägolv andas samtidigt som den effektivt absorberar ljud.

Hempcrete: Detta är ett slags lättbetong, på svenska kallat hampkalk eller hampabetong, som består av kalkbruk med skävor i. Denna blandning kan göras på flera olika sätt till olika ändamål i vägg, golv och tak. Man kan till exempel bygga en stomme i trä som man sedan gjuter upp väggarna runt med hjälp av glidformar. Väggarna bär sig själva men är inte bärande för taket, därför behövs regelstomme. Ytterväggarna behöver sedan en fasad som kan bestå av kalkputs eller kanske klassisk svensk glespanel. Innerväggarna kan färdigställas med byggskivor eller puts. Även golv och takbjälklag kan fyllas med skävor i en ännu lättare kalkblandning, som skapar en andningsbar, effektiv naturlig isolering som inte kan sjunka och som skadedjur inte trivs i. Materialets värmebuffrande egenskaper gör att det bidrar till att hålla temperaturen jämn inomhus. Detta är såklart eftersträvansvärt i extremt varma eller kalla klimat och i till exempel lagerbyggnader där det är viktigt temperaturen hålls jämn dygnet runt.

Hamp-lera: Man kan också binda samman skävorna med lerblandning och gjuta väggar i formar på ungefär samma sätt som med hampkalk. Väggar med lera blir ännu mer diffusionsöppna än väggar med kalk och ger ett väldigt behagligt inomhusklimat. Lera är också mindre miljöbelastande än kalk.

Byggskivor: Det finns isolerande rigida byggskivor av lera och hampa, som kan monteras på vägg och putsas med lerputs direkt på skivorna. Spånskivor som är gjorda av hampaskävor istället för träspån har utvecklats både i Europa och USA men tyvärr inte klarat av att ta sig in på den stora marknaden. Dessa är lättare och har bättre tryckhållfasthet än t.ex. OSB samtidigt som de är isolerande.

Byggblock: Bärande byggblock med skävor finns i Europa. Dessa är tyngre och har ett sämre isoleringsvärde än hempcrete men lagrar värme väl.